Byggnader i Suupalo


Hembygdsområdet med servicebyggnaden, Bagarstugan, Wikmansgården och Länsmansgården.
Foto: Alf Josefsson 2002

I Suupalo finns en mängd byggnader:

Mäkitalogården / Bagarstugan Aittor / Häbren
Länsmansgården  Timrade lador
Wikmansgården Thisells garage
Wikmansgårdens utelänga Läkarvillan
Servicebyggnad Likboden
Bastuanläggning

 

Mäkitalo, Bagarstugan

Mäkitalogården


Interiörbilder från bagarstugan.
Foto: Alf Josefsson 2002

 

Bagarstugan eller Mäkitalogården som den egentligen heter, är den byggnad på hembygdsområdet som idag används flitigast.
Här samlas det ofta till möten, serveringar och fester.

Huset byggdes 1877 vilket är inristat på vänster sida om ingången på en av stockarna (KL IX77). Huset var 1 ½ plan i sitt tidigare skick innan det flyttades, det fanns då 1 rum i vardera gaveln på övre plan. 

Huset uppfördes ursprungligen av Johan Henrik Johansson (1844-1923) på backen mellan sjön Julkatteenjärvi och Torneälven. 11 barn varav sonen Oskar var näst äldst. 

Sonen Oskar Johansson Mäkitalo (1879-1955) (Mäki-Oskari) som föddes 2 år efter att huset byggdes övertog gården efter sin far. 8 barn varav sonen Johan var den äldste.

Sonen Johan Henrik Wideholm (1910-2003) (Mäki-Jussa) övertog gården efter sin far. Johan Wideholm ägde även en annan fastighet där han bodde. 4 barn i 2 äktenskap varav sonen Per är näst yngst.

Sista ägare till huset var Per Wideholm (1943-) som övertog gården 1976 efter sin far.

Huset förvärvades av hembygdsföreningen 1990 varefter det flyttades till sin nuvarande plats här på Suupalo.

 

Länsmansgården

Länsmansgården


Delar av museet.
Foto: Alf Josefsson 2002

 

Länsmansgården var ursprungligen bostad för länsman under den tiden när Sverige och Finland var en nation. Troligen uppfördes den under tidigt 1700-tal och har stått i Karesuando. 

Hembygdsföreningen förvärvade huset 1991, varefter det forslades till Suupalo och sattes upp där sjukstugan stått.

Idag rymmer den bland annat vårt hembygds museum, men också en mindre konferenslokal, utställningslokal samt föreningens egen administrationslokal.

 

Wikmansgården

Wikmansgården i Suupalo 2002


Interiörbilder från Wikmansgården.
Foto: Alf Josefsson 2002



Foto från 1950-talet. Wikmansgården på  ursprungsplatsen i centrala byn. Numera är det byggt ett äldreboende på platsen.
Foto: Från Hembygdsföreningens bildarkiv.

 

Wikmansgården  var handelshus under tiden 1878-1898. Därefter blev gården gästgiveri med rum för resande, samt café fram till 1940-talet.

Den var senare familjebostad till 1978 när hembygdsföreningen förvärvade fastigheten. Wikmansgården har fungerat som hembygdsgård i centrala byn fram till år 1997, då byggnaden flyttades till dess nuvarande plats i Suupalo.

Byggnaden består idag av en stor samlingslokal, samt lokal för utställning av gamla föremål.

 

Wikmansgårdens utelänga har stått intill mangårdsbyggnaden nere i byn. Den har bestått av ladugård, stall och hölada samt troligen förråd under affärsverksamheten. Luckorna under takfoten vittnar om detta.

Efter den epoken har det byggts om till bland annat personbilsgarage. Ett öde som drabbade de flesta ladugårdarna i byn när djurhållningen upphörde.

Längan är nu uppförd i Suupalo, i något kortat skick eftersom den var rötskadad. Den är inredd som en visningsladugård.

 

Thisells personbilsgarage
Wilhelm Thisell kom första gången till Vittangi 1907, åkande i sin personbil - den första som setts i byn. Två år senare flyttade han till Vittangi, där han på Niemi, norra delen av byn, lät uppföra boningshus och två häbren. Huset och ena häbret står fortfarande 2004 kvar på samma plats.

Garaget torde ha byggts 1920, och användes sista tiden som kommun förråd, innan hembygdsföreningen förvärvade byggnaden 1996.
I garaget förvaras för närvarande byns äldsta jordbrukstraktor.

Wilhelm Thisell kom ursprungligen från Mörsil i Jämtland. Han var utbildad byggnadsritare, men vid ett besök hos sin far som ägde och drev Svappavaara Malmfält, blev han intresserad av malmhantering och blev kvar i trakten. Han lade ner ett mycket omfattande arbete under "stora malmletarperioden", som pågick till 1925. Ute i markerna, runt Vittangi finns det kvar många spår efter provbrytningarna, som tyvärr inte resulterade i öppning av gruvor. Thisell avled 1938 i Norra Wi i Småland.

 

Aittor / Häbren

Foto: Alf Josefsson 2002
"Vanhan Heikkun aitta" / "Gammel Hendriks häbre." (grå)
Detta är den äldsta bevarade byggnaden i Vittangi. 
Den uppfördes i början av 1700-talet av Hendrik Hindersson, son till Vittangis grundare Hendrich Mickelsson Kyrö.

Aittan användes som förvaringsbod för fisk och vilt. Den har stått i västra bydelen, "Ollasbyn", och förvärvades av hembygdsföreningen i samband med Vittangis 300-års jubileum 1974.

Byggnaden har ett speciellt utformat litet hål uppe vid taknocken. Det skulle symbolisera någon skyddsande, som enligt folktron skonade folk och fä från olycka och höll ovälkomna väsen borta från gården.

Visthusbod (röd)
Denna byggnad är troligen från mitten av 1800-talet och har tillhört Kyrkoförvaltningen.

Boden användes främst som korn- och mjölbod, men här förvarades säkert mycket annat som hörde till livets uppehälle.

Hembygdsföreningen övertog den för en symbolisk summa, i slutet av 1970-talet.

 

Läkarvillan

Foto: Alf Josefsson 2002
Läkarvillan är en av de ursprungliga byggnaderna på området.

Läkarvillan byggdes i början 1930 talet som bostad åt läkaren. Den var färdig att tas i bruk den 15 oktober 1932

1901 blev det klart med bildandet av provinsialläkardistrikt i våra trakter. Det skulle omfatta Jukkasjärvi och Karesuando socknar. Läkarens stationeringsort skulle bli Vittangi
Den förste läkaren i Vittangi var Josef U.V. Jakobsson under åren 1901-1905.
Därefter följde:
Alfred Söderlind 1905-1926
Einar Lindström 1926-1929
Lars Nordkvist 1929-1934
Folke Englund började 1934 och stannade till slutet av 1950-talet.